En kropp. Två klockor.

Våra kroppar styrs av två klockor. En klocka styrs av solen och brukar kallas för den cirkadiska rytmen. Den andra klockan, sömn-/vakenhetshomeostasen eller den homeostatiska funktionen, regleras av den suprachiasmatiska kärnan (SCN), en nervcellsstruktur i hjärnan.

Dags att sova

När vi har varit vakna en längre tid informerar sömn-/vakenhetshomeostasen oss om att ett ”sömnbehov” har byggts upp och att vi behöver sova. Detta regulatoriska system hjälper oss också att få tillräckligt mycket sömn hela natten som kompensation för antalet timmar vi har varit vakna.

Men ...

Om den homeostatiska funktionen vore vår enda klocka skulle vi sova gott och vakna helt utvilade, återställda och pigga, för att sedan bli allt tröttare under dagens lopp, ungefär som ett batteri som laddar ur. Men så är det som bekant inte. Energimässigt fluktuerar det hela dagen, vilket beror på den motverkande kraften hos den andra klockan, den som brukar kallas för den cirkadiska rytmen.

Lika gammal som solen

Den cirkadiska rytmen är en 24-timmarscykel som påverkar organismer så olika som människor, fruktflugor och svampar. Den cirkadiska rytmen har toppar och dalar vid olika tidpunkter på dagen. För vuxna människor infaller det starkaste sömnbehovet som regel mellan kl. 02.00–04.00 och på eftermiddagen mellan kl. 13.00–15.00. Dock varierar detta beroende på om du är en ”morgonlärka" eller en "nattuggla". Den sömnighet vi upplever under de cirkadiska dalarna blir mindre intensiv om vi har sovit tillräckligt, men mer intensiv om vi har fått för lite sömn. Den cirkadiska rytmen får oss även att känna oss piggare vid vissa tidpunkter på dagen. Detta även om vi har varit vakna i många timmar och den homeostatiska funktionen signalerar åt oss att vara sömniga.

Kampen mellan klockorna

Dessa två system brukar vanligtvis balansera varandra. Men eftersom de fungerar oberoende av varandra kan de hamna i otakt. Cirkadiska störningar som jetlag gör att vi kommer i konflikt med våra naturliga sömnmönster, eftersom förändringar i tids- och ljussignaler till hjärnan tvingar kroppen att i anpassningssyfte förändra sitt normala mönster. Men symtomen kan också förekomma i vardagslivet när den cirkadiska rytmen störs av sena eller oregelbundna arbetsskift. Därför är det viktigt att ha ett regelbundet sömnschema – så att våra båda klockor går i takt.

Ljuset och hjärnan

Sömn-/vakenhetshomeostasen påverkas också av ljus och mörker. SCN (den suprachiasmatiska kärnan) finns strax ovanför synnerverna. På morgonen färdas ljuset från synnerverna till SCN, vilket signalerar att det är dags att vakna. SCN signalerar till andra delar av hjärnan som styr hormoner, kroppstemperatur och andra funktioner som fyller en funktion för att vi ska känna oss sömniga eller vakna. När det är mindre ljus, som efter solnedgången, instruerar SCN hjärnan att producera mer melatonin, ett hormon som gör dig sömnig. Gillar du att läsa en bok innan du ska sova kan det vara bra att veta att en pappersbaserad bok gör att tröttheten infinner sig snabbare jämfört med om du läser boken digitalt på en läs- eller surfplatta.